Det finns de som är ännu hårdare i sin formulering än vad jag någonsin har varit hittills;
http://www.tidningenhennes.se/hs/sida.aspx?id=60525
Och nu är det faktiskt så att jag inte tycker illa om alla barn, bara de jag inte känner.
Jag tycker om barn som ger mig något;
Min kusins övertygelse att jag är bäst ger mig bra självkänsla.
Min andra kusin knatade på i flera timmar utan ett knyst=bra uppfostran och en uppfriskande nyfikenhet på livet
Lille Nathanael kommer att bli hälften rokker och hälften AIK:are.. Behöver jag verkligen säga så mycket mer?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Nä jag tror att du tycker om de människor du känner vare sig det är barn eller vuxna. Sen kan jag hålla med om att en del föräldrar blir fullblodsegoister när de får barn
Skicka en kommentar