Jag sitter just nu och filar på en ny diktsamling.. Men det går trögt ska ni veta..trööögt I´ll say..
Ibland så faller bara orden ur tankebanan och ner på papper.. Andra gånger följer orden snällt sin bana runt, runt,runt.. utan att falla av.. och då blir det som nu..
Orden finns innanför mitt skinn, meningarna och uppbyggnaden likaså..Kapitelnamnen är klara, likaså vad dessa ska innehålla.. Men där tar det
stopp
och jag kan inte formulera mig, ännu mindre få fram något som inte skriver läsaren på näsan..
Det hela känns som jag ska spricka i sömmarna, eller åtminstone töjas ut till bristningsgränsen..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Tänk om man åtminstonde kunde känna din kreativitet i huvudet även om du inte alltid får ner det på pappret. Det lossnar nog så småningom ska du se. Ska försöka bli lite bättre på att gå in o kommentera...jag lovar
Skicka en kommentar