Whooopa...

År och dagar sedan jag ramlade in här känns det som..

Har jobbat natt hela helgen och känner mig rätt mör, men fan va kul jag har haft..Man kanske inte kan tro att en natt på ett boende med missbrukare och härbärgare kan vara rolig..Men ibland så förvånas man..kanske beror på att man blir så sjukt övertrött och garvar bara därför.. Eller så beror det helt enkelt på att ödet har bestämt att man ska befinna sig just där den delen av ens liv?

Visst, det var en del att stå i fredag och lördag natt med polis och ambulans [låter värre än vad det var] men det var ingen katastrof.. De flesta höll sig i skinnet och betedde sig som folk..
Många skäller värre än vad de bits så att säga =)
Sen kan man hamna i situationer då det inte så känns alltför tryggt men vi är alltid två så skulle något hända så kan den andra rycka ut..
Vad jag kan säga såhär långt är att jag nog aldrig har trivts så bra någonsin på ett ställe.. Gubbarna brukar fråga mig om jag verkligen vill jobba med det här när "jag blir stor" och jag kan ärligt talat svara ja på den frågan.. Sen skulle det ju vara en fördel om man hade några fler år på nacken, de ser mig som liten och klappar mig på huvudet och nyper mig i kinderna.. Men när det krävs så får jag sätta ner foten i backen och då lyssnar dem..

Nog om det..
Snart är det dags för dop och jag har tack och lov ordnat med kläder så det behöver jag inte längre tänka på.. Kommer inte att dyka upp som svarta madam om man säger så... resten blir en överraskning =)
Träffade lillkillen igår och chockades lite smått över hur stor han redan har hunnit bli på ca en månad..Men de växer väl de också, precis som alla andra.. Trist bara att jag får träffa honom så sällan.. Efter dopet så kommer han väl hinna bli tonåring innan jag ser honom igen, om han ska fortsätta att växa i samma takt..

Nu ska jag få arslet ur vagnen och dammsuga..
På återseende!



"En vän som måste köpas är aldrig värd priset"
//G D Prentice